I walk alone
Livet är jävligt surt just nu, allt och alla jävlas med mig. Åkte hem, hem med en fet jävla väska och påse. Påsen svek mig och paja redan efter 100 meter. Bittert, jävligt bittert. Att inte ens en pås jävel kunde vara shyst. La mig i backen och grät som aldrig förr, ville inte finnas till mer, hoppades på att någon skulle komma och rädda mig, men icke!
Orkade inte ens bry mig om att alla glodde, jag är en helt jävla vanlig människa som är ledsen, vad fan är jag att glo på? Pallrade mig hem ändå, mötte mamma som var på väg till jobbet, sådär lagom kul. Halvt sliten dotter sittandes med en barbapappa på en bänk. Livet är verkligen kanoners just nu. Fan, jag som gått igenom typ allt en människa kan göra, ändå känner jag mig så jävla svag. Fan ta allt det här. Fan ta alla äckliga människor. Men mest av allt, fan för att vara Emelie just nu.
Orkade inte ens bry mig om att alla glodde, jag är en helt jävla vanlig människa som är ledsen, vad fan är jag att glo på? Pallrade mig hem ändå, mötte mamma som var på väg till jobbet, sådär lagom kul. Halvt sliten dotter sittandes med en barbapappa på en bänk. Livet är verkligen kanoners just nu. Fan, jag som gått igenom typ allt en människa kan göra, ändå känner jag mig så jävla svag. Fan ta allt det här. Fan ta alla äckliga människor. Men mest av allt, fan för att vara Emelie just nu.
Kommentarer
linda säger:
Tråkigt att du mår dåligt =/ jag är också en sådan där som "gått igenom allt man kan" och haft ett rent helvete i mitt liv, det enda jag kan säga är att det går över (fast jag vet att det egentligen inte hjälper att folk säger så). Men jag har rätt, hoppas du kan tro på en framtid som är lite ljusare än din nutid.. stor kram till dig Emelie, du är stark!!
Trackback